Artikkelforfatter: Jens Haug
Kraft och elektricitet följer samhällsutvecklingen
Elbranschen har spelat en avgörande roll för industriell och samhällelig tillväxt, både före och efter världskrigen. Före första världskriget anlades gatubelysningen och belysning hemma för dem som var privilegierade. På 20- och 30-talet kom möjligheten till kokning och uppvärmning, vilket i sin tur ledde till ytterligare behov av vattenkraft och kraftledningar. Efter andra världskriget var elutbyggnaden en viktig del i återuppbyggnaden av landet, med vattenkraft, större kraftledningar och försörjningsnät för användare.
Idag är det lätt att ta elektriciteten för givet, och vi glömmer historien och det omfattande arbete som krävs för att säkerställa en stabil kraftförsörjning. Vi förväntar oss att strömmen finns i uttaget, och litar på att framtida problem och förändringar hanteras. Men så enkelt är det inte!
Aktörerna inom energibranschen som ansvarar för energidistribution, nätbolagen, är de som är direkt och fysiskt kopplade till användare och behov. Nätbolagen befinner sig därmed nära samhällsutvecklingen och kan se både förändringar, behov och förbättringar i ett tidigare skede än andra. Samhällsutvecklingen under de senaste åren har inneburit en kraftig ökning av utrustning och anläggningar som använder el (elektrifieringen), samt en kraftigt ökad användning av sensorer, IoT, utrustning, datorkraft och datorsystem.
Elektrifiering innebär ett ständigt ökande behov av kraft – samtidigt som man vill minska mängden fossila energikällor. Takten för tillhandahållandet av förnybar energi klarar alltså inte att hålla jämna steg med elbehovet. I Norge är det främst transportsektorn och oljesektorn som är i behov av elektrifiering. I Danmark finns det utmaningar med mycket kol, gas och olja inom uppvärmningen, medan elektrifiering av industrin är högsta prioritet i Sverige. I vilket fall som helst kommer konsekvenserna av elektrifieringen i de nordiska länderna att medföra ett stort investeringsbehov i elnätet.
En analys från Dansk Energi visar att ytterligare 13 miljarder (utöver 2019 års investeringsnivåer) måste investeras i distributionsnäten fram till 2030 för att möta elektrifieringsbehovet. Detta förutsätter också energieffektivisering, utjämning av toppbelastningar och andra smarta åtgärder.
Med detta som bakgrund, vad behöver nätbolagen förbereda sig på, planera inför och anpassa sig till, för att bidra till att hantera klimatutmaningarna?
Extremt robust – mot extremt väder
En känd konsekvens av klimatutmaningarna är mer extremväder. Vindar, stormar, kraftigt regn, översvämningar, värmeböljor, flera av dessa utmaningar kommer att öka i styrka under de kommande decennierna, även i Norden. Norden har i grunden solida nät, men ytterligare åtgärder måste vidtas för att minimera strömavbrott, minska skador på utrustning och liv och hälsa, samt hålla kostnaderna nere. Det som är bortom tvivel är att infrastruktur som är utformad och byggd för normala klimatförhållanden kommer att vara mest utsatt vid extremt väder.
Investeringarna i ett robust nät är omfattande och krävande, och detta måste därför ses i ett bredare perspektiv. Decentraliserad produktion är ett exempel, en större andel av den lokala produktionen kommer kunna bidra till ett starkare nät i aktuella lokala områden. Batterier och Microgrids är också lösningar som kan bidra till att stärka elnätet. Nätbolagen måste ligga i framkant av sådana lösningsdiskussioner, tillsammans med olika aktörer.
Utöver den faktiska förstärkningen av elnätet, måste nätbolagen fokusera på extremväder i sina riskbedömningar. Ökad användning av sensorer (IoT) och analysverktyg som utnyttjar Big Data-koncept kommer också att bidra till snabbare respons på felkorrigeringar, en ökad förståelse för framtida utmaningar och tidiga förutsägelser av fel som är på väg att inträffa.
Om nätbolagen inte lyckas med detta, kommer framtida utmaningar inom strömförsörjningen att påminna om länder som vi inte bör påminna om.
Alla ska med – Snabb och effektiv anslutning av nya aktörer
Nätbolaget står i “centrum” för energiutmaningarna, mellan produktionsanläggningar, lokala resurser och förbrukare. Övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor är en av de största förändringarna i samhället. Nya anslutningspunkter dyker upp, både från vind- och solkraft, och efterfrågan från förbrukningssidan ökar kraftigt, inte bara från elbilar, utan även entreprenadmaskiner, sjöfart och transportsektorn befinner sig i en kraftig omställning från fossilt till elektriskt. Denna övergång är ännu mer tydlig utanför Norge, eftersom Norge redan befinner sig i en unik position med en stor andel vattenkraft.
Anslutning av förnybara produktionskällor, både i regionerna och distributionsnätet, växer snabbt och är en viktig åtgärd för att motverka klimatutmaningarna. Nätbolagen måste därför positionera sig så att de inte “översvämmas” av anslutningskrav från produktion, industri, laddstationer med mera, utan de måste i stället etablera processer som snabbt analyserar konsekvenser och vidtar åtgärder.
En effektiv utveckling av nätet kräver bra verktyg och processer, och inte minst en bra samarbetsprocess med externa aktörer. Aktörerna och nätbolagen gynnas av att ytterligare effektivisera sådana processer, för att på så vis lyckas med elektrifieringarna.
Förutom de “stora” anslutningsaktörerna, kommer det i framtiden att ske en kraftig ökning av små resurser, allt från lokal produktion, lokala batteriinstallationer och elbilar till batterilagring och värmepumpar. Detta gäller både i privata hem och i industri- och kontorsbyggnader. Kopplingen och interaktionen med dessa resurser (så kallade Distributed Energy Resources) kommer att vara en viktig komponent för att lösa klimatutmaningarna, och även detta måste nätbolaget ta kontroll över.
Energieffektivitet – för miljön och pengarna
Traditionellt sett har nätbolagets roll varit att leverera el till dem som vill ha den. Klimatutmaningarna tvingar nätbolaget att spela en mer aktiv roll i att påverka konsumtionsmönstren. Nätbolagen har ett egenintresse av detta, främst för att justera effekttoppar så att stora investeringar i elnätet kan minskas eller skjutas upp, men de bör också inta en samhällelig roll när det gäller att införa, påverka och anpassa sig så att elektrifieringen av samhället utvecklas på rätt sätt.
Lösningar där nätbolaget ger insikt i konsumtionsmönster, sammankoppling av nätbolagets kapacitetsutmaningar och kundernas flexibilitetsmöjligheter eller tariffer som ger kunderna motivation att ändra konsumtionsmönster är meningsfulla när man ser på helheten. Nätbolagen har traditionellt sett inte varit de mest aktiva i sådana kundprocesser, men vi tror att detta kommer att förändras.
Dessutom finns det stora möjligheter i att lära konsumenterna hur man använder mindre ström. I Europa har det under flera årtionden varit mycket vanligare att man stänger strömmen när man går ut ur ett rum. Särskilt i Norge, med sina låga priser, har detta gjorts i mycket mindre utsträckning. Det är nog dags att börja tänka på lite traditionell måttfullhet – gärna i kombination med bra tips och lösningar från nätbolaget.
Utöver att tillhandahålla energieffektivitetsfunktioner, är det viktigt att nätbolagen får insikt i framtida behov och lösningar. Ett exempel är byggnormen Tek17, där bostäder knappt behöver någon energi. Sådana besparingar som är fullt utbyggda kan nästan väga upp för behovet som elektrifiering av transporter står för. Ett annat exempel är att använda batterier från elbilar för att hålla effekttopparna nere. Framtidskunskap är därför avgörande när nätbolagen planerar morgondagens elnät.
Digitalisera, och när du är nöjd – digitalisera mer!
Parallellt med elektrifiering och klimatåtgärder, är digitaliseringen ett av de riktigt stora verksamhetsområdena inom elbranschen. Digitaliseringen har vänt upp och ner på flera branscher – nya digitala aktörer har vuxit fram och traditionella har försvunnit. Nätbolagen i Norden är monopolföretag, och måste följa strikta ramar och regler. Digitaliseringen kommer därför inte att vända upp och ner på ett lika brutalt sätt som i vissa andra branscher, och det är bra – vi behöver stabila företag som förser oss med el!
Även om digitaliseringen inte kommer att vända elbranschen upp och ner, finns det fortfarande stora möjligheter att effektivisera verksamheten genom att börja använda ny teknik och nya metoder. IoT (sensorer), big data-lösningar, analyslösningar, integrationslösningar, drönarverktyg, molnlösningar, bildigenkänning och arbetshanteringsverktyg är alla exempel på områden som introduceras i branschen.
Med ett bra förhållningssätt till digitalisering, kommer ett nätbolag att vara mycket starkare i kampen mot klimatutmaningarna – planering, drift och underhåll kan genomföras mer exakt, snabbare och med en högre grad av förutsägelse av framtida scenarier. Man har helt enkelt större insikt i verksamheten och kan fatta bättre beslut kring klimatåtgärder. Samtidigt kommer en korrekt digitaliseringsstrategi även att bidra till mindre konsumtion, mindre körning, mindre avfall och färre stora investeringar. Det är viktigt att inte glömma nätbolagets eget bidrag till klimatet.
Klimatengagemang och samhällsansvar
Elbranschen har historiskt ansetts vara en orubblig tjänst – svår att förstå, men lätt att kritisera. Traditionella attityder är att “ström är tråkigt” och “kunden tittar bara på fakturan”. Detta håller på att förändras, med nya elleverantörer som engagerar sig i kraftfrågan. Nätbolagen får dock inte låta elleverantörerna ensamma ha kontroll över kundengagemanget – det finns stor potential för nätbolag att ha ett engagerat samarbeta med kunder, konsumenter och aktörer. Exempel på sådant samarbete med kunder är energieffektivisering (vita certifikat), distribuerade energiresurser (DER), microgrids och batterilösningar.
Utmaningar med motstånd mot vindkraftsutveckling är ett bra exempel på hur kraftbranschen måste navigera i samhället. För nätbolagen är det samma sak med kraftledningar i tätbefolkade områden, vi vet ju att framtidens energisystem i ännu större utsträckning måste bygga på att producera där det är fördelaktigt och förbruka där det behövs. Vi som är lite äldre minns Alta-utbyggnaden i Norge, eller diskussionerna om kärnkraft i Sverige. För att lyckas med utvecklingen måste man därför visa öppenhet, ge insikter och mötas med hjälp av dialog. Ett nyckelord och mål är samhällsacceptans, vilket nätbolagen måste bidra till.
Nätbolagen bör därför i mycket större utsträckning marknadsföra sin roll och inleda dialog med kunder och aktörer kring de bästa lösningarna i sina egna lokalsamhällen. Här bör nätbolagen inte längre vara byråkratiska kontor, utan öppna, flexibla och effektiva samarbetsplatser. Det skadar inte heller att förmedla nätbolagens roll och visa betydelsen av det viktiga bidrag som kundernas energianvändning innebär för klimatet. Det handlar framför allt om att visa vilka vinster som uppnås i de lokala områden där stora åtgärder planeras. Bland folk, och särskilt bland ungdomar, finns ett stort engagemang för hur man kan bidra till klimatåtgärder, och nätbolagen kommer ha nytta av att arbeta nära dessa frågor.
Nätbolag – organisera er!
När nätbolagen nu står inför stora förändringar och utmaningar till följd av klimatutmaningarna, är det inte bara tekniken som är lösningen. Ett företag måste förändras när det sker stora förändringar, och så är det även för nätbolagen just nu. Nätbolagen måste helt enkelt bli mer effektiva och smidiga, med snabbare beslutsvägar. Klimatkunskap måste också ingå som en viktig del av verksamheten, för att på bästa sätt hantera risker och planera ur ett samhällsperspektiv. Dessutom måste man vara mycket mer kundorienterad än tidigare, för att på så vis förstå behov och interagera med kunderna.
Samarbetet mellan aktörer blir också allt viktigare. Historiskt sett har nätbolagen varit lokala, men kompetens, lösningar, teknik och metoder måste delas för att bli effektiva i sin helhet. Samarbete bör också ske över landsgränserna, och förordningar och ramverk bör vara mer lika för att lösa de globala klimatutmaningarna.
Var finns alla klimathjältar?
Nätbolagen måste genomföra grundläggande förändringar under de kommande åren för att kunna möta klimatutmaningarna och även lägga grunden för den nödvändiga elektrifieringen. Som den här artikeln visar, är utmaningarna stora och mångfacetterade, men möjligheterna är också betydande. Vi anser att nätbolagen är väl positionerade för att bli samhällets klimathjältar, med planering, riskkontroll, smidig digitalisering, kundfokus, samarbetsförmåga och, sist men inte minst, ett synligt och brinnande engagemang för klimat och samhälle.