Hoppa till innehåll
Vi behöver data när vi ska ta beslut.

Artikelförfattare: David Westerlund

Vi behöver data när vi ska ta beslut.

Har ni också funderat på om vi har ett gap mellan förväntningar och hur väl vi uppfyller dem? Tänker specifikt på omställningen som sker runtomkring oss. Syftar då på elbilar, solceller, reglering, tariffer, energilager, efterfrågeflexibilitet osv. Saker vi knappast behöver säga mycket mer om. Kan då inte låta bli att tänka på en sak vi gör varje dag, massvis med gånger om dagen – vi fattar beslut. Vi identifierar dagligen förbättringar, samlar på oss data som sedan behandlas och blir till information, ser sen vi över alternativ, väger saker mot varandra, väljer en lösning, exekverar för att sedan utvärdera resultatet.

För att denna process ska fungera så behöver vi data. Till min fråga, har ni säkerställt datainsamlingen, och dataflödet i övrigt? Och vad kommer alla era verksamheter att dra för nytta av denna data. Det är säkert många i er verksamhet, och även slutkunder som har förväntningar på detta. Det är förväntningar på lösningar där data har en central del. Data behövs för att kunna hantera många olika saker som vi förväntas kunna hantera i den energiomställning vi befinner oss mitt inne i. 

För att veta och för att ta beslut

För att ta beslut om vad som behövs, när det behövs och hur mycket som behövs så behöver vi tillgång till data. Visst, en mängd analyser, beräkningar och annat också, men oavsett så måste man ha tillgång till data. Det är just detta med tillgången till data som intresserat mig en längre tid och kanske lite extra på sistone. För ni har väl tillgång till all er data, eller? Som en kollega till mig brukar säga, att mäta är att veta. Klyschigt men sant.

Vi behöver underlag för att ta ett beslut. Beslut att inte investera i nya kablar eller inte ladda vår elbil vid en viss tidpunkt. Underlag som visar att man kan sänka sin säkringsstorlek, eller vart och när ett planerat underhåll har en så liten kundpåverkan som möjligt. Här finns det som bekant en uppsjö av system som innehåller olika data. Både data som är av en mer statisk natur, och data som är mer kontinuerligt strömmande. Många gånger har vi samma data på flera ställen. Då kommer vi snabbt in på ämnet datakvalitet, vilket är ett ämne i sig…

Tillgänglighet och upplösning

Det intressanta här är att det pratas om hur mycket data man har tillgång till, men jag vill nog påstå att det är en sanning med modifikation. Dels på grund av att man förmodligen inte samlar in all data. Förmodligen på grund av att man inte kan få ut data lika lätt som man tror. Känner inte till många som aktiverat alla mätregister, har tillgång till all sin data, och som därtill sett konsekvenser av en sådan mätvärdesinsamling. Vad händer tex med insamlingen av mätvärden för fakturering när mer data ska samlas in? Eller när en ny firmware ska skjutas ut till alla era elmätare, samtidigt som ordinarie insamling rullar på.

Detta bottnar i att många elmätare inte skickar all data ”by default”. Man måste i flera fall säga vilken konfiguration man vill ha i en mätare, och vad den här konfigurationen ska aktivera för datainsamling. Därtill har ni er kommunikationsinfrastruktur att ta hänsyn till. Radio, point to point eller andra lösningar har sina för- och nackdelar. Kan ni samla in max, min och medelvärden på alla storheter så frekvent som ni har tänkt er? Eller är det bara dimensionerat för att samla in timmätvärden två gånger per dag. Låt oss inte glömma EI:s intentioner om införandet av kvartsavräkning. Oavsett så måste ni se på vilka metoder och strategier som lämpar sig för era behov, samt stress-testa er lösning.

Låt oss ta en liknelse: Vad händer på en väg när vi även tillåter andra fordon än just bilar? Jo, då får vi in bussar, lastbilar, personbilar, motorcyklar, utryckningsfordon och mycket annat på vägarna. Trafiktrycket ökar och det börjar uppstå köer. Visst, vi går inte från fem fordon till hundra fordon över en natt. Men det kommer smygandes och trycket ökar succesivt.

Tillbaka till detta med data. Jag pratar om tillgänglighet och upplösningen på data. Det inte räcker med att samla in mätvärden en gång per dag, vid en given tidpunkt. Ska vi kunna agera mer proaktivt, planera, förutse och kontrollera saker och ting så behöver vi en högre tillgänglighet och upplösning på vår data samt få tillgång till flera storheter. Givet allt ni förväntas göra och för den delen också själva vill samt behöver göra, så kommer ni behöva öka upplösningen och insamlingen av mätdata.

User stories

Att ha sina syften eller populärt kallat ”user stories” nedskrivna ger en sorts empati och förståelse till varför data behövs. Visst är det nästan lustigt hur saker och ting blir så mycket lättare när vi förstår varandra. Det är egentligen väldigt enkelt, men ändå så svårt. Genomförandet kräver, som mycket annat, engagemang och tid. Då kan så enkla saker som spårbarhet och tillgänglighet av data belysas, och kanske till och med komma in i ett utvecklingslöp. Ett exempel skulle kunna var en enkel fråga: ”Hur var kopplingsläget för 6 månader sen i nod X, och hur var lasten i nätet samt vad var SLAn på mätvärdesinsamlingen just då”. Inte situationen med de i efterhand insamlande mätvärdena som kommit in i efterhand. För luckorna i mätserierna har såklart fyllts på i efterhand. Vi vill se ”då-läget” som det faktiskt var för 6 månader sen. Jag tar upp detta exempel för att påpeka att data inte bara ska samlas in, utan även lagras smart och göras sökbart för vidare analys.

En annan del i denna kedja är såklart insamlingssystemen. Utmaningar ni inte tänkt på kommer troligtvis uppstå längs vägen, vilka kommer leda till konsekvenser för insamlingen av mätdata. Vi på Embriq har hanterat mät-, nät- och kunddata åt flera av branschens aktörer sen 2002. Vi har således stött på många av dessa problemställningar tidigare. Med flera olika kommunikationslösningar och systemleverantörer dessutom. Då vi själva bedriver mätvärdesinsamling åt många av våra kunder så har vi ett unikt kunnande och lösningar för dessa utmaningar. Parallellt med våra bastjänster så driver vi många, både innovativa, enklare och värdeskapande initiativ. Det grundar sig i att vi tror att den bästa lösningen är den vi tar fram tillsammans.

Vi behöver data när vi ska ta beslut.

Från plan till exekvering

Poängen är att man måste ha en plan och se över sin situation, samt stress-testa sin lösning mot de mål som satts för era verksamheter. För mål utan en plan är egentligen bara en dröm. När jag skriver ordet verksamheten så menar jag just det, hela verksamheten. Inte bara en enskild del av den. Det är dags att leva upp till ordet ”samverkan”. För annars riskerar ni att gå miste om nyttorealisering. Visst går det att hämta igen senare men det kommer kosta mer tid, pengar, resurser och frustration.

Ni har säkert stött på en och annan situation där en sak som skulle ta 8h, men som i slutändan tog 4 månader. Tror inte detta berodde på svårighetsgraden. Det var nog mer på grund av brist på tid och fokus. Så ge er förutsättningarna att ha och bibehålla fokus. Det är klart bättre än exemplet ovan. Det ligger en sannings i uttrycket ”Learning by doing”. Skulle ändå applådera de som samverkar och uppmuntrar till en öppen och konstruktiv dialog. Leta efter förbättringar, inte fel. Det handlar inte om att hitta syndabockar.

Nu investeras det i nya elmätare som ska sitta uppe i minst 10 år till. Då är vi framme i 2032 och vi ska till 2030 leva i ett samhälle präglat av en grön omställning. Samhällen där energibehovet mer än fördubblats. Så den mätinfrastruktur som installeras just nu är den vi också måste dra mest nytta utav. Kommunikationen kommer säkert få sig ett uppsving med ny teknik, ex 5G. Vi kan säkert även förvänta oss att se olika uppgraderingsmöjligheter i framtiden. Detta kommer inte ske automagiskt eller kostnadsfritt. Det är för övrigt inte fel att analysera konsekvenserna av vad en ökad datatrafik får för påverkan på er verksamhet och infrastruktur.

Kan vi göra något med det vi har nu?

Det är säkert många som frågar sig vad de ska göra med all data. Finns det något man snabbt kan dra nytta av och faktiskt börja göra något med? Har man tillgång till data redan idag men ”glömt bort” att den finns? Ni kanske vill se vad andra gör? Då har jag ett litet tips, för vi på Embriq har genom åren arbetat med många utmaningar som uppstått i verkliga situationer där tillgången till data varit i fokus.

Slå mig en signal så sätter vi i gång med något konkret. Inga power point slides, utan något riktigt, något som ni kan dra nytta av här och nu.

Hälsningar,
David Westerlund

Kontakter

Fler artiklar