Norden står förhoppningsvis inte inför ett konventionellt krig. Men vi befinner oss i en tid där hybrida hot, cyberangrepp, sabotage, kommunikationsavbrott och klimatdrivna extremahändelser skapar en ny form av operativ osäkerhet. I detta landskap är erfarenheterna från Ukraina mer relevanta än många kanske tror.
Resiliens i nätet – den underskattade styrkan
En av de viktigaste orsakerna till att Ukraina fortfarande har ett fungerande elsystem är landets förmåga att snabbt reparera, omdirigera flöden och utnyttja ett decentraliserat system. När en högspänningsledning förstörs dröjer det inte dagar eller veckor innan strömmen är tillbaka – ofta är alternativa lösningar på plats inom några timmar. Mobila insatsstyrkor rycker ut med reservdelar, tillfälliga stolpar, mobila transformatorer och batteristöd. Det finns ingen tid för långa analyser eller planprocesser. Systemet måste fungera – och det gör det, eftersom organisationen är tränad i att improvisera, ställa om och agera snabbt.
Decentraliserad produktion har också varit avgörande. Eftersom Ukraina har kraftverk spridda över stora geografiska områden – kärnkraft, vattenkraft, gas- och kolkraft – är det svårt att slå ut produktionen som helhet. När regioner mister förbindelsen med varandra kan lokala områden ändå hållas i drift eftersom produktion, förbrukning och kontroll har en viss grad av självständighet. Ukraina har dessutom höga ambitioner – målet er att bli Europas ledande knutpunkt för grön energi.
Integrationen med det europeiska kraftsystemet ENTSO-E blev också en vändpunkt. När Ukraina synkroniserades med EU-systemet 2022 fick landet tillgång til import, frekvensstöd och nödvändig reservkapacitet. Det som började som ett tekniskt projekt blev i praktiken en säkerhetsmekanism.
För nordiska nätbolag pekar detta på tre tydliga lärdomar: bygg redundans i nätet, stärk lokal produktion och flexibilitet, och säkerställ teknologiska system som stöder snabba förändringar och dynamisk drift.
Kommunikationen – systemets sammanhållande kraft
Ett modernt energisystem fungerar inte utan kommunikation. Ukraina har upplevt upprepade angrepp mot fiber, mobilnät och radiolänkar. Trots det lyckas man upprätthålla driften eftersom kommunikationen aldrig är beroende av en enda kanal. I praktiken opererar landet med parallella system: fiber, mikrovågslänkar, radio, mobilnät – och när allt annat faller bort, satellit.
Särskilt användningen av satellittjänster som Starlink har varit avgörande. De kan inte användas för tidskritisk SCADA-skyddsstyrning, men de håller driftspersonal i kontakt, ger access till kartor och dokumentation, och gör det möjligt att leda felavhjälpning även i områden där all annan infrastruktur är utslagen.
Budskapet till nordiska nätbolag är tydligt: kommunikation är inte en bakgrundstjänst – det är operationens nervsystem. Redundans, oberoende kanaler och nödlösningar är inte ”nice to have”, utan helt avgörande för robust drift.
Molnet som fundament för digital robusthet
En av de mest underskattade delarna av det ukrainska energimiraklet är hur molnet räddade IT-strukturen. När de första robotattackerna träffade datacenter stod myndigheter, nätbolag och energiföretag ändå digitalt upprätta. De viktigaste data låg redan utanför landet, lagrade i säkra molnmiljöer hos globala leverantörer med geografisk redundans och avancerad säkerhetsarkitektur.
Det är skillnad på drift och driftsstöd. SCADA och skyddssystem måste naturligtvis finnas nära nätet. Men allt som inte kräver millisekundlatens – mätdata, MDM, analyser, planering, händelseloggning, kundsystem och samhandling – fungerar bättre, säkrare och mer flexibelt i molnet.
Detta är samma filosofi som ligger bakom Embriqs produkter, som drivs i robusta, säkra AWS-miljöer inom EU. Lösningarna är inte beroende av lokala datacenter, lokala telekomleverantörer eller enskilda felpunkter i infrastrukturen. I en krissituation kan användare ansluta oavsett var de befinner sig, och data är lika tillgängliga som innan händelsen.
Ukraina har själv uttryckt att molnet inte var en teknologitrend, utan en överlevnadsstrategi. Samma perspektiv bör nu prägla nätbolag också i Norden.
En ny förståelse av robusthet
När vi lägger samman alla dessa element blir lärdomen tydlig:
-
Näten måste snabbt kunna repareras och omkonfigureras.
-
Produktionen måste vara geografiskt spridd och flexibel.
-
Kommunikation måste vara redundant och oberoende av enskilda punkter.
-
Kraftmarknaderna måste vara integrerade för att ge tillgång till reserver och stabilitet.
-
Digitala tjänster måste ligga i robusta, säkra, internationella molnmiljöer.
Detta är fundamentet för ett energisystem som tåler större osäkerhet än vad vi traditionellt har planerat för. Robusthet handlar inte längre bara om starka stolpar och goda skyddssystem – utan om smidiga organisationer, diversifierad infrastruktur och digitala system som står upp även när den lokala världen faller.
Ukraina visar att det är möjligt att driva ett energisystem under ett tryck långt bortom vad vi i Norden kan föreställa oss. Lärdomen är inte att vi ska förbereda oss för krig, utan att vi ska förbereda oss för en tid där osäkerhet, störningar och digitala hot är en del av det normala.
I den världen är molnet, redundans, kommunikation och snabb omställning lika viktiga som kablar och transformatorer. Det är detta landskap framtidens nätbolag måste navigera i – och tiden att förbereda sig är nu.