Det finns dock en ljuspunkt i teknikutvecklingen, där vi ser en så kallad ”positivt perfekt storm”. Nämligen i tillgången till stora datamängder (genom AMS-mätare och andra sensorer), kostnadseffektiva datalösningar och, sist men inte minst, tillgång till avancerad analysteknik med hjälp av AI-modeller.
Det är också här man ser den största potentialen för utveckling de kommande åren. Detta då, trots att man inom branschen fortfarande sitter i tunga och äldre system som tar tid att förbättra och ersätta, ser nya lösningar som nyttjar data från befintliga system vilket ger extremt snabb innovation och nytta. Man skulle kunna kalla det toppsystem, som i högre grad kommer att agera likt operativa centraler i framtiden.
Men vilka tekniker är avgörande för att få detta att fungera? För det första måste elnätsföretagen ha en god instrumentering av infrastruktur. Och här spelar AMS (avancerade mätsystem) och mätning vid nätstationer en stor roll, eftersom dessa data ger en bra bild av den faktiska upplevelsen i distributionsnätet. Dessutom måste företagen ha tillräcklig instrumentering av de högre spänningsnivåerna, antingen genom sensorer eller genom åtkomst till kontrollanläggningar. Dessa mätdata måste synkroniseras med nätets topologi, vilket är en digital kopia av infrastrukturen och kan beskrivas som en digital tvilling.
Alla dessa data måste hämtas och hanteras av en integrationslösning. Och då ska datan helst flyta mellan systemen på ett förståeligt dataspråk, alltså så kallade standardiserade meddelanden. Därefter måste man tillhandahålla Data Management och analys, där data samlas och kan användas för avancerade ändamål. Detta måste vara ett system med datakraft, funktionell rikedom och flexibla dataresurser, och det måste utvecklas med smidiga, moderna modeller av typen DevOps.
Med hjälp av detta är det möjligt att utveckla lösningar med artificiell intelligens som kan förutsäga fel redan innan de inträffar, ge bättre prognoser och således minska behovet för investeringar i nätutbyggnad, etablera bättre kontakt med konsumenter, bidra till snabb och effektiv anslutning av nya konsumenter och producenter men också ge betydligt bättre kontroll och styrning av nätet när klimatkrisens oväder ökar framöver.
Men är det verkligen så enkelt? Absolut inte. EU har uppenbarligen nu förstått vilka utmaningar som väntar de kommande åren, och etableringen av NIS 2 (Network and Information Security) direktivet och AI Act är tydliga exempel på nödvändig reglering och ramverk för kritisk infrastruktur. Norska kraftföretag och leverantörer inom branschen måste snabbt sätta sig in i detta för att veta var möjligheter tillika begränsningar finns.
De närmaste åren kommer att innebära en snabb utveckling av avancerade system för energibranschen, men branschen måste också vara försiktig och måttfull. Även om modernisering kan innebära stora vinster får det inte ske på bekostnad av högre risker, sämre leveranskvalitet, strömavbrott eller säkerheten i såväl anläggningar, IT-system som för personal.
En spännande balans inom energibranschen – något vi på Embriq ser fram emot att bidra till!
