Av Thomas Pettersen, VD Embriq AS
Statnett och många nätbolag meddelar att lagret är fullt – och det går inte att leverera mer kraft till de som behöver det. Nätbolagen måste alltså neka företag som vill elektrifieras. Den norska industrin tar klimatmålen på allvar och har förberett sig för övergången till grön energi via just elektrifiering. Strategierna är fastställda, projekt har genomförts och genomförandeplanen är klar. Det enda som återstår är att säkra kraften de behöver.
Dock är det så att företagen måste stå i långa köer för att få tillgång till den kraft man behöver. Detta för att det tyvärr redan är fullt i stora delar av Norges elnät. Besvikelsen är stor för de som fått avslag på sina ansökningar och ännu större för de som till följd av detta halkar efter.
Antalet företag som ansökt om kraft har varit större än förväntat och de kommer bara att öka de kommande åren. Norge står inför problem och det totala kraftöverskottet har fått sig en törn. Olje- och energiminister Terje Asland säger att situationen är dramatisk och att detta kan innebära att vi misslyckas med våra klimatmål. Och anledningen är att samhället inte gjort sin omställning i den takt man önskat.
Att befintlig industri inte kan genomföra planerade omställningar i tid är problematiskt. Men att det även kommer att få konsekvenser för kommande industri, det råder det ingen tvekan om.
Det måste byggas mer nät och mer energiproduktion och det behöver ske otroligt snabbt. Men det är antagligen inte möjligt att bygga tillräckligt för att möta den framtida efterfrågan. Projekten som planeras nu kommer först att förverkligas om 5 till 10 år, som absolut tidigast. Därför måste man lägga större vikt vid att hitta andra lösningar, lösningar som gör att vi kan nyttja det befintliga elnätet på ett mer effektivt sätt. Här är tre exempel på hur det skulle kunna gå till:
1. Det FINNS tillgänglig kraft i nätet
Inom branschen kallar man det instängd kraft. Det är inte så att all denna kraft inte kan användas utan nya monster-master i orörd natur. Kraften måste göras tillgänglig för de som behöver den och där det är möjligt att skicka den. För att uppnå detta måste nätbolagen öka sin insikt i nätets tillstånd.
Det kräver digitala lösningar som när som helst kan ange var tillgänglig kraft finns och var det är möjligt att leda den. Insikter i realtid i var det finns ledig kapacitet och var det är möjligt att dirigera den kommer att ge bättre kraftflöde och nyttjande av befintlig infrastruktur.
2. Vi måste dela bättre på den kraft som är tillgänglig
Många företag har möjlighet att ”ge bort” kraft, några timmar här och där. Denna kraft kan sedan allokeras till andra företag som har större nytta av den. Företag ansöker om kraft (under särskilda villkor) och säkrar tillgång till kraft baserat på manuella beräkningar, och ofta vill man ju vara på den säkra sidan. En kontinuerlig balans mellan utbud och efterfrågan kommer att ge bättre nyttjande av det befintliga nätet.
Men vem skulle vilja ge bort ett kraftbehov man har säkrat? Det är klart att man vill bidra till miljön, men det skulle förmodligen skapa ännu större incitament genom att etablera en ny marknad för köp och försäljning av effekt.
Statnett har etablerat en marknad för reglerkraft (RKM). Denna används för att reglera kraftsystemet så att det ständigt råder balans mellan förbrukning och produktion i elnätet. Här är det bara (större) aktörer med en befintlig balansavtal som kan delta. En möjlig lösning är att etablera en marknadsplats även för mindre aktörer, som är lätt att vara en del av även för mindre kraftanvändare.
3. Det fysiska nätet HAR mer kapacitet.
Idag opereras nätet under regler för risk. När vi säger att nätet är fullt, inkluderar det alltså en riskmarginal. Om man tillåter att nätet körs med högre risk kommer pckså mer kapacitet att göras tillgängligt. Den ökade risken kan mildras genom ökad insikt om nätets tillstånd i realtid och kommer att ge en bättre användning av det befintliga nätet. Nätbolagen har kompetens kring vart det är möjligt att öka risken, men vi har lagar som står i vägen. Dessutom måste det finnas en kontroll av risken, och detta görs genom bättre insikt i det löpande tillståndet.
Ja, nätet måste byggas ut. Det måste göras mer effektivt och mycket snabbt. Men för att ställa om samhället till förnybar energi så snabbt som möjligt måste vi också använda det vi redan har, mer effektivt. De exempel ovan kan samtliga lösas med teknologi. Teknologi som finns på plats och snabbt kan implementeras.
Medan vi bygger nya master och kablar så snabbt vi kan, måste vi samtidigt implementera nya digitala lösningar, och det bör vi göra så snabbt vi bara kan. Styrande organ måste komma med uppdaterade riktlinjer, standarder och pålagor om det behövs. Norska nätbolag har redan tagit egna initiativ för utbyte av data mellan varandra.
Myndigheter måste också ge nätbolag större utrymme att bruka ny teknik. Rent praktiskt går det mycket snabbare att implementera ny teknik än att bygga nytt nät. Men detta förutsätter att det inte tar evigheter att goda förutsättningar hamnar på plats för branschen.
På kort sikt kommer bidraget av ny teknik faktiskt att göra stor skillnad i om vi når våra klimatmål eller inte.
Denna krönika publicerades på Europowers webbplats den 23.11.23.
Du kan läsa artikeln på Europower her.