Av Jens Haug
1. Energilagring som flexibilitetsresurs
Genom att använda batterier för att utjämna effekttoppar kan man minska behovet av massiv utbyggnad av nätet. Prissänkningar på batterier och teknisk utveckling gör detta till en alltmer attraktiv åtgärd, men regulatoriska- och ägarförhållanden medför fortfarande komplexitet. För närvarande pågår flera pilotprojekt och vi tror att de nuvarande utmaningarna och begränsningarna kommer att lösas så att batterierna kommer att bli som en integrerad del av distributionsnätet under åren framöver. Dessutom drivs utvecklingen av en allt mer förnybar produktion, som inte nödvändigtvis producerar vid tillfällen då konsumenterna har behovet. Lagring kommer att bidra till att lösa denna situation.
2. Digitala arbetssätt på kontor och ute i fält
Corona har bevisat att effektivt arbete kan utföras var som helst — på ett hemmakontor, mobilt eller på ett traditionellt kontor. Digitala mobila arbetsplatser stöds med modern teknik och verktyg, men lika viktigt är goda processer för interaktion och informationsutbyte. Utöver administrativt arbete har nätbolagen mycket fältarbete på linjer, stationer och anläggningar. Digital optimering av arbetsuppdrag är avgörande i ett framtida nätbolag, för att genomföra arbetet snabbare, säkrare och mer effektivt. Tät informationslänkning mellan uppdragschef, utförare, kund, uppdragsbeskrivning, nätinformation, komponenter och utrustning är viktigt och kan endast uppnås med digitala verktyg. Personlig säkerhet är ett måste för nätbolagen, som skickar ut anställda både långt och högt. Industrial Wearables och andra mobila tekniker kommer förhoppningsvis att leda till noll tillbud och effektivt genomförande.
3. Smidiga arbetsprocesser
Smidig (på engelska Agility) definieras som förmågan att hantera och reagera på förändringar. Inom mjukvaruutveckling har agila metoder använts under många år, men allt fler företag ser nyttan av samma tankesätt utanför mjukvaruutveckling — så kallad ”Business Agility”. Agila metoder är en uppsättning värderingar och principer för hur man ska hantera förändring och osäkerhet. En av de mest centrala delarna är att man i en osäkerhetssituation måste prova något man tror på, samla in feedback och anpassa sig därefter. Det är viktigt att hela organisationen stöder denna metod för att få önskad effekt.
4. Composable Architecture vs Legacy Systems
Traditionellt har elnätsbolag haft mjukvarulösningar som har datalagring och funktioner för en specifik huvudfunktion, såsom NIS (Net Information System) och KIS (Customer Information System). Dessa äldre system har till stor del låst in data i ett silo tankesätt och i liten utsträckning varit öppna för interaktion med andra system.
Composable Architecture gör det möjligt att skapa ett ekosystem av enskilda system som delar information över gränssnitt (”API först”), ofta implementerat som mikrotjänster utan stark koppling. Det är också vanligt att skilja på (även kallad ”headless”) bakomliggande logik (”backend”) och presentation (”frontend”).
För att kunna driva framtida affärsbehov och förändringar är det viktigt att nätbolagens datorsystem är flexibla och dynamiska, och inte tunga och statiska. Composable Architecture är en nyckel till att få till detta.
5. Integration — för processernas skull
En arkitektur som beskrivs ovan (Composable architecture) medför behov av integration. En sådan integration kan vara mer eller mindre enkel, men införandet av en integrationslösning kommer både att förbättra processer, öka kvaliteten i dataflödet och bidra till automatisering. Integration handlar om att tillgängliggöra data från den plats där den uppstår till den plats där den kan få nytta, och processintegrationen ökar värdet ytterligare när man ser helheten i verksamheten. Integration definieras av nätbolagen själva som en av de stora framtida utmaningarna, men med god hantering kommer man att kunna gå från ingen integration (eventuellt spagetti-integration) till en automatiserad processintegration.
6. Cloudteknik tar över
Cloudteknik håller gradvis på att bli en allt större del av nätbolagens systemarkitektur, gärna i form av leverantörers omvandling från traditionella äldre legacy-system till SaaS-plattformar, men också i deras egen plattformsutveckling (hos de stora nätbolagen). Värdet av en molnstrategi framför det traditionella arvet ”på marken” är ökad innovation och snabbare förändringshastighet, stor grad av tillgänglig säkerhetsteknik samt möjliggör en interaktionsplattform (data och tjänster) mellan flera aktörer. För ett nätbolag är det viktigt att ha en molnstrategi, men det är lika viktigt att ha tillräcklig kunskap för att veta vad som kan och bör köras i molnet. Kompetens är därför avgörande för nätbolagens val inom molnstrategin.
7. IT/OT-konvergens
IT (informationsteknik) och OT (Operational Technology) har traditionellt sett varit åtskilda, mycket på grund av att gammal teknik och att säkerhet inte har tillvaratagits. Framöver kommer IT och OT att smälta samman, eftersom kombinationen ger så stora positiva operativa effekter. Flera underliggande tekniker kommer att förstärka nyttan, som augmented reality, digitala tvillingar, Edge och AI. Även om IT- och OT-konvergens erbjuder många nyttor, innebär det också utmaningar, speciellt IT-säkerhet är ett viktigt ämne när man öppnar upp tidigare stängda nät. Ändå måste man säga att det kan vara bra att inte längre förlita sig på ”security by obscurity” i de gamla OT-protokollen, och att IT mycket väl kan ge ökad säkerhet med de tekniker som finns.
8. Mer IoT i verksamheten
Etablerandet av AMS med automatiserad mätning som underlag för fakturering, har också öppnat för en insamling av andra data för att effektivisera nätbolaget. På så sätt är AMS-mätaren en viktig IoT-komponent med stor potential. De flesta nätbolag har påbörjat arbetet med att samla in händelser, larm, spänningskvalitet och annat, men sammanställning och analys av data i ett affärssammanhang ligger i startgropen. Här kommer vi att få se en ökad mängd IoT-tekniker som totalt sett kan ge en mycket bra effekt på planering, automatisering av arbetsprocesser, effektivisering av nätdrift och bättre kundlösningar.
9. Analysfunktioner med AI/Maskininlärning
Datadrivna beslutsprocesser är inte något nytt för nätbolagen, men med ökad tillgång till data från IoT, AMS och andra distribuerade källor, bättre dataintegrering mellan system och bättre tillgång till analysteknik är det uppenbart att data kommer att ha ett avsevärt ökat värde i nätbolagens verksamhet framöver. Många framtida förhållanden kräver också betydligt mer avancerad analys och automation, såsom prediktivt underhåll, användning av energilagring, distribuerade energiresurser, prosumenter (konsumenter som producerar) och flexibilitetsmarknader. Ett av hindren för detta har varit att data inte har funnits tillgängligt, men bättre lösningar för datahantering och integrationslösningar kommer att bidra här
10. Cybersäkerhet
Säkerhet har alltid varit en viktig faktor för nätbolaget, men IT-säkerhet och särskilt cybersäkerhet har fått större fokus än traditionell fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Större öppenhet inom IT/OT innebär större risker, men IT kommer också att bidra till säkerhetsteknik, såsom analys av dataintrång eller manipulation. Cybersäkerhet handlar mycket om teknik, men också om kompetens, kultur och attityder. Sammantaget är cybersäkerheten ett område som ökar i omfattning för nätbolagen och som kräver fokus i hög grad. Stor kompetensbrist inom cybersäkerhet kräver större grad av samarbete mellan nätbolag, partners, leverantörer och myndigheter
11. Drönare för inspektion
Nätbolagen har mycket distribuerad utrustning fördelad över hela landet, och kontroll och överblick över detta kräver mycket resurser med tillhörande personalrisk. IoT och sensorer kan ge en bra indikation på mycket, men självkörande fartyg (drönare) ger en betydande vinst jämfört med fysiska inspektioner. Utvecklingen av drönare i förhållande till räckvidd, flygregler och teknik är stor, men det är viktigt att säga att utvecklingen av analys (AI) av bilder och film är väl så avgörande för värdet av drönarverksamheten.
12. Digitala kundlösningar
Nätbolagen har tidigare haft en distanserad relation med kunden, det är oftast vid fel i nätet som de haft en dialog över telefon. Precis som vid all annan digital omvandling kommer närheten till kunden att bli allt viktigare. Nätbolaget har möjlighet att spela en viktig roll för kunden i elektrifieringen och sambandet mellan ström och klimatkris. Bra digitala lösningar som ger råd, har en närmare dialog vid fel eller problem, samarbete vid effekttoppar eller flexibilitet och förbrukningsminskning (gameification) är exempel på funktioner som nätbolaget bör digitalisera.