Tänk dig ett scenario där en slutkund har sin effekttopp kl.05 på morgonen eller kl.14 på eftermiddagen. Om effekttariffen tar hänsyn till nätets aggregerade profil så borde det inte vara en fråga.
För det man är ute efter är att få ett effektivare utnyttjande av distributionsnäten och att kapa topparna, eller? Effekttariffen borde till exempel se på de förbrukningsprofiler som har sina toppar samtidigt som elnätet har sina toppar. Och visst skulle det faktiskt också kunna vara så just kl.05 eller kl.14. Det är då vi börjar komma åt problemet med trånga elnät.
Kan detta liknas trängselskatter? Det skulle man väl kunna säga. Och vad har vi att lära därifrån? Jo, att vissa kommer säkert att tänka efter och andra inte.
Räcker det då med en effekttariff för att kunna skjuta investeringar i elnäten på längre sikt? Det är ett komplext pussel och att förstärka distributionsnäten är en lösning. En annan är att införa effekttariffer och det finns såklart flera åtgärder. Några andra exempel på åtgärder är energieffektiviseringar, laststyrning, förändrade konsumtionsmönster, energilager och olika typer av elhandelsavtal (ex effektabonnemang).
Har ni hört talas om flexibilitetavtal? Tänk att ni lovar er att snabbt och automatiskt
kunna dra ner effekten. Det skulle skapa en flexibilitet. Det finns flera tankar kopplat till flexibilitet. Bland annat ser ”Forum för smarta elnät” på just detta. Det forumet inrättades våren 2016 efter ett beslut från regeringen för att bland annat jobba med just flexibilitet. Denna flexibilitet blir då genast en eftertraktad resurs då den vid behov både kan frigöra och utnyttja kapacitet. Det kan ju uppstå situationer då man vill att det ska konsumeras mer.
Men hur hittar vi flaskhalsarna i elnäten och den potentiella flexibiliteten? Det finns en del goda exempel och Rejlers Embriq har självfallet flera samarbeten kring just dessa utmaningar. Redan idag bidrar vi till den medvetenhet som behövs inom energibranschen för framtidens utmaningar.
Tillgången till data och smarta systemlösningar för att åskådliggöra, följa och prognostisera utvecklingen är såklart en del av ekvationen. Den medvetenheten hjälper oss att styra och fatta beslut baserat på faktiskt data. Slutkunder kan och vill bidra, det samma gäller branschen aktörer. Denna medvetenhet ses även kunna nyttjas inom andra verksamhetsområden hos branschens aktörer. Nyttorna går att dela och de förenar verksamhetsområden som för idag kanske inte har så mycket dialog. Detta syns till exempel i när mät-avdelningen arbetar tätare ihop driften, även mellan olika nyttigheter (fjärrvärme, vatten, gas och el).
Regulatoriskt saknas, enligt många meningar, incitament. Men det kan och måste ändras på för att påskynda omställningen till ett mer förnyelsebart samhälle. De som driver på utvecklingen ser idag inte alltid ekonomin som sin främsta drivkraft och samtidigt finns det mycket goda idéer och utvecklingsinsatser som inte ser dagens ljus. Så är effekttariffer en lösning? Visst och den går säkert att aktivera rätt så snart utan några enorma investeringar. Kommer det att räcka till? Nej, tänk er istället kombinationer av flera olika åtgärder och funktioner varav flera redan nu finns inom räckhåll.