Elmarknadshubben är ett resultat av Sveco’s utredning om en elhandlarcentrisk marknadsmodell. I dag är Elmarknadshubben designad, efter flera års utredning, till att stödja en sådan marknadsmodell. Skulle den nu inte bli av, vilket verkar högst sannolikt i nuläget (mest ur ett politiskt perspektiv), då måste hela elmarknadshubben designas om eftersom en elhandlarcentrisk modell var en förutsättning för projektet. Nuvarande hubb-regelverk är inte specificerat med BRS’er ”Business Requirement Specifikation” för något annat. Mycket kan återanvändas men mycket tillkommer.
Att i ett sådant läge starta om med att ta fram nya processpecifikationer och projektdefinitioner är ett omfattande arbete som tar lång tid. Med det i åtanke så är det inte sannolikt att vi har en elmarknadshubb på plats innan 2025, oavsett vilket regelverk vi beslutar oss för. Det säger en del om trögheten i att få till ny funktionalitet i ett sådant upplägg.
Nuläget er inte framtiden
Redan nu har det kommit nya krav som, när elmarknadshubben införs, måste inkluderas i ett omtag gällande funktioner och annat. Det jag tänker på är exempelvis oberoende aggregatorer. Till viss del kan elmarknadshubben vara en tillgång för hanteringen, men hur det kommer utkristallisera sig är ännu oklart. Fler förändringar är säkerligen att vänta med den snabba utveckling som sker inom branschen idag.
Integrationer mellan olika aktörer och dess system kommer att förenklas beroende på vilken lösning som nätbolagen väljer. Krav finns att flera av de befintliga systemen skall integreras mot elmarknadshubben. Exempelvis skall mätvärden flöda mellan MDM systemet och elmarknadshubben och inte direkt till KIS systemet, vilket är brukligt idag.
Integrationer är en av nätägarnas större utmaningar. Nätbolag måste ha en strukturerad hantering samt alltid ha korrekt data i alla system för att få ut maximal nytta av data. Risken finns att diskrepanserna ökar över tid och felaktiga beslut fattas i verksamheten.
Det är en utmaning att upprätthålla kvalitet i samtliga system vilket kan vara krångligt vid systemuppgraderingar eller systembyten, detta underlättas via elmarknadshubben. Men här finns det bra alternativa lösningar som hanterar detta smidigt på marknaden. Medvetenheten bland nätägare/aktörer om vikten av korrekt data borde öka.
Utvecklingen har ju aldrig gått så fort som nu, MEN den kommer heller aldrig mer gå så sakta som nu. Framtiden innebär stora snabba kast, där är ett centraliserat system antagligen inte lösningen på allt. Risk finns för att kraven redan kommer vara föråldrade när de har implementerats i en elmarknadshubb. Detta kommer då förmodligen att driva fram alternativa lösningar på kunders krav när behov snabbt förändras. Risken är då att vi hamnar tillbaka på ruta ett igen. Jag har några inspel på min syn på elmarknadshubben som jag tänkte delge.
Fördelar med Elmarknadshubben
Samarbetet med andra nordiska länder är en viktig fördel och syfte med elmarknadshubben. Etablering av en elmarknadshubb borde kunna underlätta för en harmoniserad Nordisk slutanvändarmarknad. Detta menar NordREG som har rekommenderat alla nordiska länder att skapa ett centralt datautbyte för att bidra till harmoniseringen av den nordiska marknaden.
Avräkningen kommer att hanteras automatiskt i elmarknadshubben vilket är en fördel, förutsatt att kravet för nätbolaget på att kontrollera resultatet blir enkelt via elmarknadshubben.
En annan fördel är att flödet av meddelanden blir exakt samma för alla aktörer, det betyder att mindre integrationer kommer krävas totalt. I elmarknadshubben vill det också bli mer strukturerat och enkelt att ta ut statistik och rapporter för kontroll och tillsyn.
För företag blir det helt klart en förenkling då de endast behöver ha en fullmakt till samtliga sina anläggningar. Fullmaktshanteringen är tänkt att ske via elmarknadshubben och inte via nätägaren. Hur stor förenklingen blir beror på lösning som väljs.
Flödet av data mellan aktörer försvinner och alla får samma tillgång via elmarknadshubben. Förenklad tillgång till data via elmarknadshubben för tredje part när allt sammanställs på ett ställe. Alternativet till detta kan vara mycket komplicerat.
Slutligen är det värt att nämna att med en omstart av elmarknadshubbsprojektet så är de befintliga investeringarna i projektet inte gjorda helt förgäves.
Nackdelar med Elmarknadshubben
Innovation och drivkraft för nya idéer och funktioner riskerar att bli en nackdel när man centraliserar, då drivkrafter för innovationer minskar. Detta då allt skall gå via en styrgrupp eller liknande som skall ta beslut både på den tekniska och ekonomiska aspekten. Därefter skall alla vara med och betala för beslutad utveckling vara sig man vill ha just den förändringen eller ej eller har behov för det. Risken är då att nya idéer fastnar i administrativa rutiner och aldrig får se dagens ljus.
Nya utexaminerade utvecklare vill vara fria att testa ny teknik och drivs av framtidens innovation. Dessa kommer troligen inte se Elmarknadshubben som en plattform att utvecklas i, utan mer se den som en administrativ och trög plattform. Att ett monopol skulle fungera som ett bättre och billigare alternativ än att öppna upp för att marknadskrafterna skall styra utvecklingen finns det flera exempel på som visar att det är fel väg att gå.
Elmarknadshubben kräver stora investeringar och driftskostnader. De totala investeringarna för den norska elhubben är cirka 700 MNOK, den förväntade investeringen för den finska elhubben är cirka 60 MEUR. Dessutom har varje aktör, nätägare eller elhandelsbolag sina egna investeringar i system, processer och personal. Driften av elhubben i Norge finansieras med ett bidrag på 4,39 NOK per mätpunkt per år (nätbolag), medan den finska elhubben ligger på 4,2 EUR per mätpunkt per år. Motsvarande kostnader förväntas också för den svenska elmarknadshubben, och frågan man då måste ställa sig är om man får de önskade vinsterna av dessa pengar.
Ur ett säkerhetsperspektiv finns också en risk om man inför en Elmarknadshubb där man samlar all information om alla hushåll i Sverige på ett och samma ställe. Det kommer att bli attraktivt för en hacker att komma åt och manipulera data.
Förslag som alternativ till Elmarknadshubben
I dag finns en upparbetad rutin för verifiering av meddelandehanteringen mellan aktörer via Svk och Ediel-portalen. Lösningen hanterar effektivt Prodat och UTILTS meddelanden mellan aktörer. Efter att beslut tagits om elmarknadshubben, så har tyvärr utvecklingen helt stannat av de sista 5-6 åren. Det är ju ganska naturligt då elmarknadshubben skall ta över.
Ett alternativ till en centraliserad marknadshubb kan vara en decentraliserad modell med några aktörer där det ställs mycket höga krav på en certifieringsprocess för att få verka på marknaden både vad det gäller kommunikation och säkerhetslösningar.
Jag ser framför mig att det borde finnas ett mindre antal, kanske 5 till 6 aktörer, som går igenom en sådan certifieringsprocess. Endast de system som har genomgått den avancerade certifieringsprocessen mot EI och Svk skall kunna verka på marknaden. Dessa kan sedan nätbolag/elhandlare eller andra aktörer ansluta sig mot för att uppfylla krav och få sina behov lösta.
Certifierade aktörer skall även ha ett strukturerat/effektivt och öppet gränssnitt mot varandra, detta för att utbyte av information skall fungera tillfredställande och inte utgöra hinder mellan företagen. Då kan dessa aktörer tävla om att vara bäst, kunderna kommer att pressa dessa både på pris och funktion samt säkerhet. Det är för mig naturligt att en fungerande marknad skall vara så.
Priset för aktörerna kommer då också att bli marknadsanpassat beroende på kundernas förutsättningar och behov. Det är till fördel för alla parter och ger maximal nytta per krona. Nya features, investeringar och krav kommer att drivas på utifrån ett kundperspektiv och inte från vad en elmarknadshubb ger för möjliga förutsättningar.
Oavsett vilket beslut de svenska myndigheterna fattar kommer Embriq och andra aktörer att se fram emot anpassningar till en mer effektiv och framtidsinriktad marknadsmodell. Branschen är beroende av bra integrationslösningar som säkerställer utveckling och innovation i en mycket krävande tid med elektrifiering och digitalisering. Vi önskar svenska myndigheter lycka till med deras beslutsfattande.